Är så trött
Är det bara jag??
Eller är det fler som måste ställa sin väckarklocka 2 timmar innan det är dags att åka hemifrån??
Snooza i ca 1 timme innan det är dags att gå upp o göra vid sig o då hinner jag oftast inte med frukost...
Jag önskade verkligen att jag varit LITE morgonpigg för det är grymt jobbigt...verkar inte heller som om man skulle vänja sig!?
Fattar inte att tiden går så fort...undrar ibland vad jag missade när jag vaknar upp o inser vad som händer runt omkring! Har det helt underbart med min man o min underbara son o saknar inte något precis förrutom ett normalt jobb så man kan ha ett lite socialt liv, träffa vänner mer än 1 gång i halv året. Men det är inte helt lätt när man jobbar som man gör :-(
Ibland får jag än känsla i min mage att jag saknar en person väldigt mycket...o blir lite ledsen att det inte är som förrut...men jag VET att även om vi skulle börja träffas igen lite då o då skulle det ALDRIG bli som förrut :-( så det är väl bara att inse. Tror aldrig att jag kommer träffa någon som den personen igen, tyvärr. Allt var så perfekt! Det är nog en anledning till att jag drar mig från att träffas överhuvudtaget för jag vet att jag kommer bli ledsen, för att det får mig att komma ihåg allt roligt vi gjorde tillsammans!! Vad hände? Jag vet faktiskt inte?
Nu ska jag gå in o väcka min UNDERBARA MAN som har somnat hos lilleman hihihi så ska vi kolla på DH
Ha det så bra
Eller är det fler som måste ställa sin väckarklocka 2 timmar innan det är dags att åka hemifrån??
Snooza i ca 1 timme innan det är dags att gå upp o göra vid sig o då hinner jag oftast inte med frukost...
Jag önskade verkligen att jag varit LITE morgonpigg för det är grymt jobbigt...verkar inte heller som om man skulle vänja sig!?
Fattar inte att tiden går så fort...undrar ibland vad jag missade när jag vaknar upp o inser vad som händer runt omkring! Har det helt underbart med min man o min underbara son o saknar inte något precis förrutom ett normalt jobb så man kan ha ett lite socialt liv, träffa vänner mer än 1 gång i halv året. Men det är inte helt lätt när man jobbar som man gör :-(
Ibland får jag än känsla i min mage att jag saknar en person väldigt mycket...o blir lite ledsen att det inte är som förrut...men jag VET att även om vi skulle börja träffas igen lite då o då skulle det ALDRIG bli som förrut :-( så det är väl bara att inse. Tror aldrig att jag kommer träffa någon som den personen igen, tyvärr. Allt var så perfekt! Det är nog en anledning till att jag drar mig från att träffas överhuvudtaget för jag vet att jag kommer bli ledsen, för att det får mig att komma ihåg allt roligt vi gjorde tillsammans!! Vad hände? Jag vet faktiskt inte?
Nu ska jag gå in o väcka min UNDERBARA MAN som har somnat hos lilleman hihihi så ska vi kolla på DH
Ha det så bra
Kommentarer
Postat av: Therese
Tyvärr är det så att det aldrig kan bli som förr.. Man lär nog bara bli besviken...=(
Postat av: Jenne
sedan kan jag känna så här! visst,kan inte bli som förr.. men är det inte bättre att ha ngn liten kontakt än ingen kontakt alls?? bara för att de inte kommer bli som förr?? lite sorgligt tycker jag! jag tror jag vet vem du pratar om.
Trackback
